Mår dåligt över inlåsningen än.

Mår fortfarande pyton över att vår lille oskyldige älskling vart inlåst idag. Usch vilket trauma för oss alla. Pappa Artur lämnade inte lillens sida och förfrös nästan alla fingrar och tår. Själv sprang jag frenetiskt runt och försökte öppna dörrarna fast jag visste att det inte gick. Förfrös fingertopparna... Brrr vilken hemsk upplevelse. Det kommer ALDRIG hända igen.