En Divas Boning

Önskar att dygnen hade flera timmar. Har en liten gosse som nu troligen är inne i en trotsperiod. Fullständigt hopplöst att kunna koncentrera sig på något. Har nu snart varit hemma i 11 månader och japp nu börjar min hjärna söka sig exil bort från barnmatsburkar och blöjeksem och barnskrik. Självklart är min lille gubbe mitt allt just nu. Men ASCH om jag bara finge göra någonting för min egen skull. På måndag har min gubbe lovat att dagen skall bli min egen. Då skall jag studera, läsa, skriva och leta. Divatiden får vänta ett tag till, finns ändå inga slantar att sätta sprätt på ännu. Nya möblerna har slukat alla riksdaler. Snyft...