Älskar regnkläder. Påminner mig om barndomens gallonisar, minns faktiskt den tiden. Har i min ägo en 50-tals regnrock. Blå med vita muddar med insprängda små blå blommor på ärmar och i kapuschongen. Har till det ett par vita Highheels till regnstövlar, också i 50 tals anda. Ska ta kort på outfiten så får ni se nått grymt. Vart kallad proffs förälder när jag en gång dristade mig till att ta på munderingen, när en av mina grabbar hade fotbollsmatch. Hörde gubbarna tissla bakom mig och fnissa, tills någon sa att jag var en proffsförälder. Undrar om dom menade allvar. Strunt samma, kul var det. Hade matsäcken nedpackad i en så kallad Maliolikabox, eller va de nu kallas. RÖD är den i alla fall. Ska leta fram grejerna och ikläda mig rollen som proffsförälder. För nu mina vänner börjar snart picknicksäsongen.
Hej! Jag såg din kommentar inne hos H of P. Förstår att hon nu har drabbats av fler taskiga kommentrer. Jag är av den bestämda uppfattningen att man ska kunna skriva vad man tycker under förutsättning att man gör det på ett hyfsat trevligt sätt. Jag anser inte att mina kommentarer jag gav häromdagen var varken elaka eller personliga påhopp därför hade jag utan problem kunnat säja det till henne personligen. Att gömma sig bakom datorn och tro att man kan spy sin galla över den ena och den andra är osmakligt. Gillar dina kommentarer, raka och tydliga :-) Skit samma, jag måste återigen säja att du har en riktigt härlig blogg och jag återkommer gärna hit(om du inte tycker att jag är en allt för stor Morra)/Linda
Hej på dig Linda... I vänners lag så säger dom att jag är rak som en pil men öm och mjuk som en fjäder. H&P har flera antagonister efter sig och du är av den snällare vartianten och tyvärr kanske hon ibland tror att ni antingen är samma person eller ett gäng som klustrat ihop sig. det hon gör fel i är att ta bort kommentarerna från negativa och de triggar bara flera som retar upp sig.. Man skall enligt mig ha allt kvar om det nu inte kan skada någon, igår tog jag bort en del saker jag själv skrivit då jag i efterhand hade omnämnt personer som inte alls har med saken att göra. När man bloggar om sitt och och sin familj så måste man nog ha en stor grad av självkänsla och inre trygghet. Kanske det som brister att man håller upp en fasad man inte kan leva upp till.. Tyvärr så har hon någon som ger sig på henne väldigt aggresivt med personliga påhopp..Tror att det är någon hon känner privat och som hon kanske trampat på tårna någon gång, då kommentarerna verkar vara VÄLDIGT privata.. Hon är nog trött på alla som kallar sig anonym som sagt... Du är alltid välkommen in hit Linda..
Det är en väldigt bra egenskap att kunna vara rak samtidigt som man är empatisk. Jag försvarar inte att H of P drabbas av elaka kommentarer, den hon fick idag var tydligen rätt illa? Men, jag håller med dig om att man nog måste ha en stor portion själkänsla för att våga lämna ut sitt liv och exponera sina barn på det sättet hon gör. Jag tror tyvärr att det retar en hel del att hon visar i vart och varannat inlägg att köpt nytt och dyrt. Såg häromdagen att hon fått en fråga från någon som undrade hur hon tänker vad gäller miljö kontra konsumtion och att hon valde att inte besvara den frågan retade nog några till. Tyvärr är det nog så att med "storheten" kommer även kritike och jag tror att hon nog får vänja sig vid att en del ifrågasätter henne. JAG kommer dock akta mig från att kommentera där igen ;-) /Linda
har också märkt att hon svarar på det hon vill svara på och det är ju faktiskt upp till var och en att bestämma. Däremot så kanske hon inte förståt konsekvensen av detta. Inte lätt att växa från en liten normalblogg till en av sveriges största inredningsbloggare. Tycker synd om familjen som måste få lida av detta. Snart kan ju barnen gå in och läsa själva. Sen skall du våga kommentera där inne på det sätt du gör här. Rakt och konsist utan att gå till personangrepp. Tror nog hon vart lite rädd och tror att anonyma inlägg har gaddat ihop sig emot henne, jag skulle få panik om jag inte visste hur jag skulle hantera det. Så ja jag tycker synd om henne för usch man vill ha en glad stämning till största del, även om man ibland kan få bli dyster. Vi är olika helt enkelt. Anders Engqvist har skrivit en bok "Att växa som vuxen" där beskriver han A-B-& C personligheter. A-personer är de som har svårt att gå ned på djupet och vill bara prata om ytliga saker med utomstående. De blir kränkta om någon går in för privat. P kanske är mer A än C som du verkar vara, en person som går mer in på känsla, fenomen och skeenden och upplevelser och kommunikativt mer van. Så en C personlighet går inte alls ihop med en A person..Därför många skiljer sig efter några år då man inser att man är för långt ifrån varandras sätt att vara...
Tror jag ska försöka hitta den boken, den lät intressant. Ja, det blir inte kul om barnen (och deras vänner) går in på bloggen och läser negativa kommentarer som skrivs men frågan är även om de kommer att uppskatta att deras foton ligger på nätet och kanske dessutom hamnar på andras sidor och bloggar. Ja, alla tänker och resonerar vi olika, jag kanske skulle ta mig en tur till biblioteket istället för att sitta här framför datorn...;-) /Linda
Etiketter:
Recept,
Reflektion
Hej!
SvaraRaderaJag såg din kommentar inne hos H of P. Förstår att hon nu har drabbats av fler taskiga kommentrer. Jag är av den bestämda uppfattningen att man ska kunna skriva vad man tycker under förutsättning att man gör det på ett hyfsat trevligt sätt. Jag anser inte att mina kommentarer jag gav häromdagen var varken elaka eller personliga påhopp därför hade jag utan problem kunnat säja det till henne personligen. Att gömma sig bakom datorn och tro att man kan spy sin galla över den ena och den andra är osmakligt. Gillar dina kommentarer, raka och tydliga :-)
Skit samma, jag måste återigen säja att du har en riktigt härlig blogg och jag återkommer gärna hit(om du inte tycker att jag är en allt för stor Morra)/Linda
Hej på dig Linda... I vänners lag så säger dom att jag är rak som en pil men öm och mjuk som en fjäder. H&P har flera antagonister efter sig och du är av den snällare vartianten och tyvärr kanske hon ibland tror att ni antingen är samma person eller ett gäng som klustrat ihop sig. det hon gör fel i är att ta bort kommentarerna från negativa och de triggar bara flera som retar upp sig.. Man skall enligt mig ha allt kvar om det nu inte kan skada någon, igår tog jag bort en del saker jag själv skrivit då jag i efterhand hade omnämnt personer som inte alls har med saken att göra. När man bloggar om sitt och och sin familj så måste man nog ha en stor grad av självkänsla och inre trygghet. Kanske det som brister att man håller upp en fasad man inte kan leva upp till.. Tyvärr så har hon någon som ger sig på henne väldigt aggresivt med personliga påhopp..Tror att det är någon hon känner privat och som hon kanske trampat på tårna någon gång, då kommentarerna verkar vara VÄLDIGT privata.. Hon är nog trött på alla som kallar sig anonym som sagt... Du är alltid välkommen in hit Linda..
SvaraRaderaDet är en väldigt bra egenskap att kunna vara rak samtidigt som man är empatisk.
SvaraRaderaJag försvarar inte att H of P drabbas av elaka kommentarer, den hon fick idag var tydligen rätt illa? Men, jag håller med dig om att man nog måste ha en stor portion själkänsla för att våga lämna ut sitt liv och exponera sina barn på det sättet hon gör. Jag tror tyvärr att det retar en hel del att hon visar i vart och varannat inlägg att köpt nytt och dyrt. Såg häromdagen att hon fått en fråga från någon som undrade hur hon tänker vad gäller miljö kontra konsumtion och att hon valde att inte besvara den frågan retade nog några till. Tyvärr är det nog så att med "storheten" kommer även kritike och jag tror att hon nog får vänja sig vid att en del ifrågasätter henne.
JAG kommer dock akta mig från att kommentera där igen ;-)
/Linda
har också märkt att hon svarar på det hon vill svara på och det är ju faktiskt upp till var och en att bestämma. Däremot så kanske hon inte förståt konsekvensen av detta. Inte lätt att växa från en liten normalblogg till en av sveriges största inredningsbloggare. Tycker synd om familjen som måste få lida av detta. Snart kan ju barnen gå in och läsa själva. Sen skall du våga kommentera där inne på det sätt du gör här. Rakt och konsist utan att gå till personangrepp. Tror nog hon vart lite rädd och tror att anonyma inlägg har gaddat ihop sig emot henne, jag skulle få panik om jag inte visste hur jag skulle hantera det. Så ja jag tycker synd om henne för usch man vill ha en glad stämning till största del, även om man ibland kan få bli dyster. Vi är olika helt enkelt. Anders Engqvist har skrivit en bok "Att växa som vuxen" där beskriver han A-B-& C personligheter. A-personer är de som har svårt att gå ned på djupet och vill bara prata om ytliga saker med utomstående. De blir kränkta om någon går in för privat. P kanske är mer A än C som du verkar vara, en person som går mer in på känsla, fenomen och skeenden och upplevelser och kommunikativt mer van. Så en C personlighet går inte alls ihop med en A person..Därför många skiljer sig efter några år då man inser att man är för långt ifrån varandras sätt att vara...
SvaraRaderaTror jag ska försöka hitta den boken, den lät intressant. Ja, det blir inte kul om barnen (och deras vänner) går in på bloggen och läser negativa kommentarer som skrivs men frågan är även om de kommer att uppskatta att deras foton ligger på nätet och kanske dessutom hamnar på andras sidor och bloggar.
SvaraRaderaJa, alla tänker och resonerar vi olika, jag kanske skulle ta mig en tur till biblioteket istället för att sitta här framför datorn...;-)
/Linda